Vecka 4: Anna Kaya och Hanna Stehagen

Anna Kaya är webbredaktör och projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk samt lärare i svenska som andraspråk på Norrbackaskolan i Märsta. Hon är en av initiativtagarna till #skollyftet och till Digitala skollyftet. Hanna Stehagen är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Pauli gymnasium i Malmö.

Titta på samtalet med Anna och Hanna i efterhand.

En av skolans viktigaste uppgifter är att främja demokratin och att skapa lika möjligheter för alla. Alla ska kunna utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att klara sig i samhället. Men vad behövs för att det ska bli möjligt? Det blir utgångspunkten för måndagens hangout.

Stefan Pålsson ger en kort bakgrund:

Skolan behöver ett Språklyft

Anna Kaya och Hanna Stehagen anser att det krävs ett Språklyft i skolan för att ge alla barn förutsättningar för ett gott liv och ett livslångt lärande. Skälet är helt enkelt att en god språklig förmåga är en nödvändig förutsättning för att kunna lära och utvecklas. De senaste årens rapporter om sjunkande kunskapsresultat och nödrop om högskolestuderandes bristande skrivförmåga, är tecken på att många inte utvecklar den litteracitet som skola och fortsatt utbildning faktiskt kräver.

Göran Svanelid, som är universitetslektor på lärarutbildningen vid Stockholms universitet, har analyserat de gällande läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Hans slutsats är att de genomsyras av fem grundläggande förmågor (The Big 5):

  1. Analysförmåga
  2. Kommunikativ förmåga
  3. Metakognitiv förmåga
  4. Förmåga att hantera information
  5. Begreppslig förmåga

Samtliga fem förmågor förutsätter goda färdigheter i att läsa och att kunna uttrycka sig i skrift. Det är dock inte tillräckligt, utan det gäller också att kunna förstå och använda det språk som används i de olika ämnena. Skolans språk skiljer sig på många sätt från det språk som barn och ungdomar använder i vardagen. Det är mer abstrakt och svårtillgängligt, det fylls efterhand med en rad olika facktermer och i högstadiet och gymnasiet börjar det vetenskapliga språkbruket smyga sig in. Detta behöver undervisningen lära alla elever att hantera.

Litteraciteten är avgörande för lärandet

Skolans språk är inte naturligt och självklart för någon, men det är ofta särskilt svårt för elever som har svenska som andraspråk eller växer upp i en icke studievan miljö. Därför är det nödvändigt att skolan kompenserar och ser till att alla lär sig och kan använda det. Undervisningen i alla ämnen måste sträva efter att utveckla elevernas språkliga förmåga. Annars blir det svårt för dem att utveckla de kunskaper och färdigheter och den begreppsliga förståelse som behövs i de olika ämnena.

Med andra ord är det nödvändigt att ämnesdidaktiken rymmer en insikt om språkets avgörande betydelse för lärandet. Hanna Stehagen pekar på att alla lärare behöver lära sig hur de kan undervisa språkinriktat. Det förutsätter goda kunskaper om sitt ämnes språk, vilka textgenrer det rymmer och vilka lässtrategier som eleverna behöver utveckla och behärska.

När en lärare upptäcker att eleverna inte förstår innehållet, är det vanligt att försöka anpassa undervisningen. Ofta sänks kraven genom att läraren undviker att ta upp komplicerade begrepp och resonemang. Det är dock helt fel strategi för att de ska lära och utvecklas, konstaterar Anna Kaya. Hon knyter an till Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen, och menar att det inte handlar om att förenkla, utan om att förtydliga och att ge stöd.

Läraren kan hjälpa eleverna förstå genom att visa, förklara och ställa frågor som utvecklar deras tankar och förståelse. Istället för att ge uppgifter som motsvarar de förmågor som eleverna har i nuläget, gäller det att ge uppgifter som som är lite svårare och att hjälpa dem att utvecklas och att komma vidare.

Goda exempel på språkinriktat arbete i skolan

Den svenska skolan har en hel del att lära av andra länder när det gäller utvecklingen av elevernas litteracitet. Ett exempel är Nya Zeeland, där undervisning i läsförståelse och skrivstrategier ses som en självklar övergripande del av de flesta ämnena i skolan. På Nya Zeeland betonar man också alla lärares har ett ansvar för detta. Ett annat exempel är Finland, där Utbildningsstyrelsen nyligen genomfört ett projekt kring skolspråk och lärande för tvåspråkiga elever. En central slutsats från projektet är att all ämnesdidaktik måste ta hänsyn till språkets betydelse för att undervisningen verkligen ska fungera. Så viktigt är det.

Utbildningsstyrelsen presenterar i rapporten Skolspråk och lärande tio hållpunkter för skolans språkinriktade arbete som är värda att begrunda ur ett svenskt perspektiv:

  1. Språket är en del av allt som görs i skolan. Var medveten om det och använd termer och språkbruk systematiskt i undervisningen.
  2. Diskutera varför det är nödvändigt att utveckla skolans språk och vad det kräver av lärare och elever.
  3. Elevernas språkutveckling är en pågående utveckling från ett vardagsspråk till ett skolrelaterat språk. Ingen blir fullärd och att alla kan utvecklas vidare, även de som har kommit långt.
  4. Det krävs interaktion och deltagande för att eleverna ska utveckla sin språkliga förmåga. Det räcker inte att bara lyssna.
  5. Ställ krav på elevernas språkanvändning och ge dem det stöd de behöver för att de ska kunna uppfylla kraven.
  6. Arbeta språkoptimistiskt! Bekräfta elevernas språkkunskap och identitet och hjälp dem samtidigt att utvecklas vidare.
  7. Att ge stöd åt elevernas förståelse innebär inte att sänka kraven.
  8. Utvecklingen av elevernas språkliga förmåga är viktig och nödvändig - men behåll glimten i ögat.
  9. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
  10. Lärare behöver samarbeta och lära av varandra för att tillsammans kunna utveckla skolans undervisning.

Skollyftet

Anna Kaya – @Anna_Kaya
Gunnel Thydell – @GunnelThydell
Sara Mörtsell – @SaraMrtsell
Per Falk – @perfal

redaktion.skollyftet@gmail.com

Inloggning administratör

Då sajten är helt öppen och publik gäller endast denna inloggning för administratörer. Deltagare ska alltså inte logga in.

SKOLLYFTET

Kontakta oss

Skollyftets redaktion

Anna Kaya – @Anna_Kaya
Gunnel Thydell – @GunnelThydell
Sara Mörtsell – @SaraMrtsell
Per Falk – @perfal

redaktion.skollyftet@gmail.com

Frågor kring tekniken på webbplatsen

Micke Kring – @mickekring
jag@mickekring.se