Vecka 1: Anne-Marie Körling

Digitala Skollyftets skribent Stefan Pålsson har skrivit en text om Digitala Skollyftets första inspiratör, som även är den person som har myntat begreppet "det utvidgade kollegiet", nämligen Anne-Marie Körling.

Ta del av inspelningen av samtalet med Anne-Marie Körling i efterhand.

 

Ett kollegialt lärande är en förutsättning för skolutveckling

En framgångsrik skolutveckling är svår att uppnå utan kollegialt lärande, påpekar John Hattie i sin välkända metastudie om synligt lärande. Det handlar om ett väl strukturerat samarbete där man analyserar, utvärderar och kritiskt granskar varandras metoder och arbetssätt och tillämpar aktuell forskning i praktiken.

Helen Timperley och hennes kollegor har i en metastudie klargjort några avgörande villkor som måste uppfyllas för att det kollegiala lärandet ska bidra till att elevernas lärande utvecklas: Det måste ha ett långsiktigt fokus och det förutsätter att arbetet är väl förankrat i skolledningen. Dessutom behöver förutfattade meningar och rådande föreställningar utmanas för att man ska hitta nya vägar för undervisningen. Därför är det viktigt att ta in extern expertis som både kan ge nya perspektiv och fungera som samtalspartners, bollplank och stöd.

I våras tog riksdagens utbildningsutskott fram en rapport som analyserar vad som krävs för att ny didaktisk kunskap ska utnyttjas bättre i skolans undervisning. Rapporten lyfter bland annat fram betydelsen av ett väl fungerande kollegialt samarbete och en engagerad ledning som kan ge incitament och stöd. Pedagogikprofessorn Ingrid Carlgren menar dock att det gäller att se upp så att det kollegiala lärandet inte reduceras till en påbjuden kollegialitet och en enkelriktad styrning uppifrån.

Det utvidgade kollegiet blir allt viktigare

De senaste årens svenska erfarenheter visar att ett fruktbart kollegialt lärande inte enbart behöver vara formaliserat, väl strukturerat och avgränsat till en skola eller kommun. Ett informellt och öppet kunskapsutbyte och diskuterande på knytkonferenser och på nätet kan såväl lägga grunden för en individuell utveckling som ett mer formaliserat lärande bland kollegorna på den egna skolan.

Detta kallar författaren, läraren och lärarcoachen Anne-Marie Körling för det utvidgade kollegiet, som hon menar har en stor och växande betydelse för den svenska skolans utveckling. Anne-Marie Körling arbetar bland annat mycket med läsande och läsutveckling, och hon har en förankring i Vygotskys sociokulturella syn på lärande som en gradvis utveckling som sker i ett ständigt samspel med andras tankar och ord.

För ett tag sedan hade jag ett samtal med Anne-Marie Körling, den förste inspiratören på Digitala skollyftet. Vi resonerade kring det utvidgade kollegiet och det stora värde som kommunikationen och kunskapsutbytet på nätet har för skolan och de yrkesgrupper som är verksamma där.

Kollegialt samspel utvecklar yrkesroller och arbetssätt

En viktig beröringspunkt med det utvidgade kollegiet är begreppet textrörlighet, som innebär att texten aldrig står ensam utan alltid kommunicerar och samspelar med andra texter, tankar och erfarenheter. Textrörlighet innebär att röra sig inom och mellan texter, att koppla samman olika delar, att koppla till egna erfarenheter och att förstå hur olika författare gestaltar och beskriver samma eller liknande fenomen och händelser. Det handlar om att skapa tänkande och argumentation, att öppna för ett kritiskt medvetande och en större öppenhet för mångfald.

Förståelsen av texten skapas genom tankens rörlighet och ett kritiskt medvetande som bygger vidare på och utmanar den egna förförståelsen. På ungefär samma sätt fungerar det utvidgade kollegiet. Genom att öppna för, kritiskt granska och samspela med kollegor, kan yrkesmedvetande, roller och arbetssätt utvecklas och förändras. Och precis som text inte enbart behöver vara skriven text, utan även kan vidgas till att omfatta bild, film och andra uttrycksmedel som tolkas och förstås, så kan det kollegiala lärandet ske på många sätt: till exempel i det fysiska rummet, på Twitter, i en hangout på Google+ eller i kommentarsfältet på en blogg.

- I det utvidgade kollegiet kan vi föra en dialog med personer som inte behöver vara närvarande i skolans fysiska rum. Det utvidgade kollegiet är det rum – dialogt eller analogt – där vi möts, det är där samtalet tar plats. Tanken kom en dag när det kollegiala samtalet inte fungerade på skolan. Många som hör till mitt utvidgade kollegium hade jag aldrig träffat om det inte vore för nätet. Det utvidgade kollegiet rymmer inte enbart lärare, många olika yrkeskategorier och även föräldrar.

De lärare som envist arbetade för att förändra läsundervisningen i skolan är en bra historisk jämförelse för det utvidgade kollegium som nu växer fram, menar Anne-Marie Körling. Den styrkan som de hade för att förändra för barnen, den kan man också se i det offentliga samtal som skolans yrkesgrupper börjar föra idag. Precis som då kämpar man för barns rätt att lära och utvecklas så långt som möjligt. När lärarkårens röster marginaliserades blev det svårt att föra ut de förändringstankar som väcktes i undervisningen. Nu kan man göra det på nätet, tillägger hon.

Läraren måste tro på sin röst

Anne-Marie Körling konstaterar att bloggarna både berättar något om skolsverige och ger redskap som kan användas till utveckling och reflektion. Skolans roll som pedagogisk plattform för personalen behöver förändras. De stora diskussionsfrågorna måste stå i centrum för det kollegiala samtalet, men det gör de inte idag.

- Jag började blogga 2007 och då visste jag inte riktigt vad en blogg var. Bonniers uppmanade mig att börja blogga, och det passade mig bra eftersom jag behövde nya samtalspartners. Jag ville komma åt den pedagogiska diskussion som jag inte kunde finna på min egen skola. När jag skrivit mitt första blogginlägg, började jag leta upp andra bloggare att följa och att samtala med. Det visade sig att det går ganska fort att bilda ett nätverk på nätet, och jag fann äntligen det samtalsrum som jag behövde.

Lärare måste få modet att våga tro att deras röst betyder något, menar Anne-Marie Körling. De måste få löpa linan ut och pröva sina pedagogiska funderingar. Detta för även ihop lärarna och de får en individuell och kollektiv röst, vilket ofta saknats tidigare. Lärare blir någon som tänker och tycker och inte bara någon som utför det som är bestämt på förhand.

- Det utvidgade kollegiet har fått mig att börja tro på lärarrösten igen. Här får den ett eget suveränt värde och en tydlig plats. Lärarens röst tystas ofta ner genom påbud utifrån: du ska göra det här! Men när läraren röst synliggörs, ges lärandet rum. Genom att skriva lär man sig först att uttrycka det subjektiva, sedan kommer metaspråket som utvecklar det professionella. När man skriver och formulerar sig, har man antagit ett metaperspektiv och kan börja utveckla språket för att uttrycka sina tankar.

Läraryrket är på väg att resa sig

Läraren är i sin yrkesroll en delande människa, säger Anne-Marie Köling. Det handlar om att dela med sig av kunskaper och perspektiv till eleverna, men också till andra lärare. I den kommunikationen kan läraren både spegla och utveckla sin undervisning, få syn på sig själva och interaktivt skapa sin yrkesroll och identitet. Den amerikanske sociologen Charles Horton Cooley såg identiteten som en social produkt i ständig förändring, något som formas i interaktionen med andra människor i olika situationer och sammanhang. Här kan det utvidgade kollegiet spela en stor och viktig roll.

- Det känns att läraryrket håller på att resa sig. Det första steget måste vara att söka bekräftelse, och det är en ganska sårbar position. Men när man väl har fått bekräftelsen och inser att man fått något att säga, sker det en utveckling. Den läraren sitter inte längre tyst och passiv på pedagogiska diskussioner i skolan!

Numera ägnar Anne-Marie Körling en stor del av sin arbetstid åt att coacha lärare. När de äntligen ges möjlighet, berättar de mycket om hur de tänker, hur de ser på barnen och hur de uppfattar utvecklingen av sin yrkesroll och sitt arbete. Det finns ett stort behov av att berätta, och det är en nödvändig förändring för att förändring ska komma till stånd, påpekar Anne-Marie Körling. Hattie pratar om att synliggöra lärandet, men det förutsätter att vi synliggör lärarens lärande, något som redan Vygotsky konstaterade på sin tid.

- De frågor som jag får när jag coachar lärare, är ofta sådana som skolan borde hantera i sin dagliga verksamhet, till exempel vad värdegrunden är och vad den egentligen innebär. Det går inte att enkelt ringa in vad värdegrunden är. Vi måste hela tiden diskutera den på ett mer djupgående plan i skolan istället för att enbart hålla oss till ytan. Vi har tagit begreppet, men vi har inte utvecklat det eller vidgat betydelsen. Då blir det också väldigt svårt att hantera och det är ingen som räcker upp handen och frågar. Men i det utvidgade kollegiet vågar många fråga. När frågan väl är ställd, är medvetandet väckt.

Anne-Marie Körling menar att en av de mest grundläggande frågorna, den om alla elevers likvärdighet och samma rätt till utbildning och demokratiska möjligheter, är på väg att återfå sin centrala plats.

- Den läsande människan, som kan tänka och analysera, är ett utmanande område dit vi måste bege oss med eleverna. Att kunna läsa och skriva innebär att man kan ha kontakt med omvärlden, att man kan tänka och utvecklas. Nätets plats för frågor och berättande blir viktigare i allt fler sammanhang, och det är viktigare att eleverna verkligen lär sig detta. Alla behöver vidga sin personliga sfär i det digitala rummet för att bli delaktig i det offentliga samtalet och i samhället. För min del är nätet en otrolig plats för utveckling och gemensamhet. Det finns skuggor i allt, men det här är det verkligt vackra.

Skollyftet

Anna Kaya – @Anna_Kaya
Gunnel Thydell – @GunnelThydell
Sara Mörtsell – @SaraMrtsell
Per Falk – @perfal

redaktion.skollyftet@gmail.com

Inloggning administratör

Då sajten är helt öppen och publik gäller endast denna inloggning för administratörer. Deltagare ska alltså inte logga in.

SKOLLYFTET

Kontakta oss

Skollyftets redaktion

Anna Kaya – @Anna_Kaya
Gunnel Thydell – @GunnelThydell
Sara Mörtsell – @SaraMrtsell
Per Falk – @perfal

redaktion.skollyftet@gmail.com

Frågor kring tekniken på webbplatsen

Micke Kring – @mickekring
jag@mickekring.se